WEST SIDE STORY

Mästerregissören Steven Spielberg som ligger bakom klassiker inom såväl SciFi-genren med “E.T. the Extra-Terrestrial" och “Jurassic Park” som mer verklighetsbaserade draman som “Schindlers List” och “Saving Private Ryan” har nu testat nytt territorium i musikalens värld och regisserat Broadway-musikalen “West Side Story”. Den filmen har jag nu sett på bio och ska med denna filmrecension berätta vad jag tyckte, men först lite om filmens handling.

Steven Spielberg tar sig an den framgångsrika Broadway-musikalen från 1957 som är en berättelse om ungdomlig kärlek och gängrivalitet i 1950-talets New York. De rivaliserande gängen Jets (bestående av europeiska invandrarkillar) och Sharks (bestående av puertoricanska killar) slåss om herraväldet över Upper East Side i 50-talets New York samtidigt som en omöjlig kärlekshistoria uppstår mellan Tony (Ansel Elgort) och Maria (Rachel Zegler).

Jag har länge hoppats på att regissören Steven Spielberg skulle gå tillbaks till sina rötter att leverera en SciFi-film där allt faller på plats som i klassikerna “E.T. the Extra-Terrestrial" och “Close Encounters of the third Kind”. Han har lyckats för några år sedan med Tom Cruise filmerna “War of the worlds” och “Minority Report” för att sedan ge sig in på att hylla 80 och 90-talets populärkultur i filmen “Ready Player One” ganska nyligen. Det blev också en misslyckad filmatisering av Roald Dahls ungdomsbok “The BFG” och några tråkiga verklighetsbaserade draman i krigstider. Nu ger han som sagt sig in i en av honom outforskad genre. Musikaler med spektakulära dans och sångnummer. En sida man inte anade att man skulle få se hos honom. Dessutom visar han prov på att kunna ge liv åt en romantisk

kärlekshistoria. Man märker verkligen av hans kärlek till det visuella med dess detaljrikedom. Få gånger har 50-talets slumkvarter i New York gestaltats så vackert och estetiskt tillrättalagt som i den här fina musikaliska historian. Och det är just en musikal. Så faktafel behöver man inte leta efter. Det är ingen historisk dokumentär. Bara en fin kärlekshistoria med gängrivalitet som grundram.

Filmens styrka är skådespelaren Ansel Elgort som spelar Tony. Hans energifyllda skådespeleri och kaxiga aura har jag länge beundrat. Första gången jag såg honom var i det lågmälda och fina dramat “The Fault in Our Stars” där han var den ena parten i ett förälskat cancerdrabbat par. Redan i den filmen imponerade han och jag önskade att han skulle får rollen som Han Solo i den icke så framgångsrika spin-off filmen om den karaktären. I “West Side Story” visar han att han trots brist på erfarenhet av sång kan leverera som musikalstjärna. Rachel Zegler som spelar hans stora kärlek Maria har mer sångerfarenhet, är vacker att titta på och har även blivit castad i rollen som “Snövit” i Disneys kommande live-action version av den sagan. Att hon har talang märks tydligt. Och det är just kemin mellan henne och motspelaren Ansel Elgort som lyfter filmen till höga höjder. Deras duetter tillsammans ger gåshud och deras kärlek känns trovärdig.

Men även birollsinnehavarna gör bra ifrån sig i både dans och sång. Inga direkt kända namn finns där mer Rita Moreno som butiksägaren Valentina. Moreno var även med i en äldre filmatisering av musikalen och hon briljerar i sina scener. Detsamma gör kärleksparets respektive vänner i de olika gängen.

Filmmusikalen “West Side Story” kan starkt rekommenderas om man gillar musikaler och romantik. Historien känns ifrån starten uppenbart inspirerad av William Shakespears “Romeo och Julia”. Det handlar om förbjuden kärlek som uppstår mellan två personer i rivaliserande gäng. I det här fallet puertoricanska och europeiska invandrarkillar. Och att Tony är en amerikan vilket komplicerar det hela ännu mer.

Fejder mellan olika kulturer och de missförstånd som kan ske är med andra ord det som färgar den här historien. Och mitt i allt detta växer kärlek mellan en vit kille och en färgad tjej fram. Man får både uppleva glädje och sorg. Allt är kryddat med ljuv musik och bra skådespelarprestationer i ett visuellt vackert stadslandskap med smutsiga slumgator och brandstegar där det dansas och sjungs. Romatik vidareutvecklas dessutom på en brandstege utanför ett fönster i scener som är som direkt hämtade ur “Romeo och Julia.

Jag blir helt och hållet tagen och charmad av den söta kärlekshistorian även om jag inte känner att den är direkt nyskapande. Jag tycker även att Steven Spielberg visar sin kärlek för genren och levererar som regissör. Och jag älskade hur Stephen Sondheims vackra musikallåtar framförs. Så väl de romantiska låtarna som de inne inne i en klädbutik bland skyltdockor där filmens kvinnor sjunger om de amerikanska drömmar de har. Och männen levererar även i sina sånger på slummens gator. En stark fyra av fem möjliga är mitt betyg till filmen “West Side Story”.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  STORMSKÄRS MAJA   Jag såg en trailer när jag var på ett föregående biobesök. Det jag fick intrycket av i trailern var en visuellt vacker svensk film i skärgårdsmiljö. Filmen var “Stormskärs Maja” som har en litterär förlaga och ...

  BACK TO BLACK   Artisten och ikonen Amy Winehouse har nu fått sin historia berättad i filmen “Back To Black" som jag har var på bio och sett. Jag ska därmed berätta vad jag tyckte i denna recension. Men först lite om handlingen. Fil...

  GHOSTBUSTERS: FROZEN EMPIRE   Ghostbusters franchisen har efter framgången med den senaste delen “Ghostbusters: Afterlife” fått sin fortsättning med filmen “Ghosbusters: Frozen Empire”. Den filmen har jag varit och s...

  GODZILLA X KONG: THE NEW EMPIRE   MonsterVerse-franchisen om Godzilla och King Kong har nu fått sin fortsättning med filmen “Godzilla x Kong: The New Empire” som jag nu har varit sett på bio. Jag ska därmed berätta vad jag tyckt...

  MAY DECEMBER   Filmen “May December” som fick en Oscarsnominering i kategorin bästa originalmanus har jag nu varit och sett på bio. Jag ska därmed nu berätta med denna recension vad jag tyckte. Men först ska jag berätta lite om ...