CATS

Musikalen “Cats” har blivit film och har redan innan den nådde svenska biografer blvit kritiserad, utskrattad och kritiserad av såväl kritiker som biopublik. Trots detta så ville jag se filmen för att att bilda min egna uppfattning. Om all den dåliga kritiken är befogad ska jag nu berätta med denna filmrecension. Men först lite om filmens handling.

Kattungen Victoria (Francesca Hayward) slängs ut i en säck på Londons gator men lyckas överleva genom att andra äldre gatukatter öppnar säcken. Där blir Victoria indragen i den stora katthändelsen: den stora tävlingen där en katt kan vinna en resa, eller upphöjelse, till katternas himmel och ett nytt liv. Endast en katt kan vinna detta varje år och för att kunna vinna måste katten göra ett sångframträdande som berör den gamla kattdamen Old Deuteronomy (Judi Dench) som är enväldig domare.

Jag är musikalälskare och gillar filmmusikaler. Tom Hooper som har regisserat “Cats” lyckades väldigt bra med “Les Misérables” och dessutom har filmversionen av “Cats” en hel del bra skådisar och artister i sin casting. Så därav ville jag själv uppleva filmen för att se om den är så dålig som alla säger. Och jag får nog säga att jag till vissa delar håller med. Visuellt så är filmen en väldigt färgsprakande show med en del häfitga sångnummer. Rebel Wilson är underhållande som katten Jennyanydots. Och det är kul att se Ian McKellen i en roll som är lite ovant att se honom i. Samt så får man lite gåshud av Jennifer Hudsons tolkning av låten “Memories”. Men dessa saker är det enda positiva man kan säga om filmen.

Framför allt så är storyn för tunn för att hålla intesset uppe i en hel film. Det blir mest en rad av sångnummer från början till slut. Jag föredrar mer musikalfilmer där det även finns dialog. Enligt min åsikt ska det finnas handling i musikaler och en dialog som utvecklas till sång. Här är det som sagt bara sång efter sång. Jag har ingen direkt relation till musikalen “Cats” sedan tidigare och får inte det direkt av att se filmen. Musik i musikaler ska trollbinda en och få håren att resa sig som i exempelvis “Les Misérables”. Så blir inte fallet här. Dessutom blir det lite svårt att ta en film på allvar som innehåller mänskliga kattfigurer av båda könen. Kvinnliga katter med konturer av bröst och manliga katter med konturer av magrutor och sedan när det kommer till de nedre regionerna är de helt platta och saknar könsorgan. De detaljerna känns lite väl weird för att man ska kunna ta det hela på allvar. Allra helst med tanke på att det anspelas en hel del på sex då skådisarna i sina kattutstyrlsar kråmar sig och gnider sig mot varandra under hela filmens gång. Men jag vet frövisso inte om musikalen hade kunnat göras så mycket bättre I filmform. Det är en ganska tråkig och intetsägande musikal som inte direkt har någon handling. Man kanske skulle kunna uppskatta filmen om man är full eller påtänd av någon drog. Men vid ett nyktert tillstånd sitter man mest och skruvar på sig och hoppas på att filmen snart ska ta slut.

Sammanfattningsvis så är filmen tyvärr ett bottenapp och all den dåliga kritik den tidigare har fått är befogad. Gillar man filmmusikaler som finns det en massa andra bättre alternativ att välja på. En tvåa av fem möjliga är mitt betyg till filmen “Cats”.

https://www.discshop.se/filmer/dvd/cats_2019/P167242