DOWNSIZING

Nu har jag varit och sett den skruvade dramakomedin "Downsizing" Med Matt Damon i huvudrollen. Men det som ifrån första början lockade mig med filmen var att vår stora svenska celebritet Rolf Lassgård gör sin Hollywooddebut i filmen. Därefter läste jag om filmen, såg trailern och därefter fångade den mitt intresse med en intressant historia om att krympa människor för minska Jordens överbefolkning. Vad jag tyckte ska jag nu berätta. Men först lite om handlingen.

Några norska forskare ledda av Dr. Jorgen Asbjørnsen (Rolf Lassgård) löser mysteriet kring vår planets överbefolkning. Detta genom att uppfinna ett sätt att krympa människor till en dryg decimeters längd och därpå föreslå en 200-årig global övergång från stort till smått. I en miniatyrvärld räcker pengarna längre, och drömmen om ett bättre liv lockar medelklassmannen Paul Safranek (Matt Damon) och hans fru Audrey (Kristen Wiig) att ge upp sina stressiga liv i Omaha för att istället starta ett nytt miniliv. Ett val som leder till många spännande äventyr.

Vad Rolf Lassgård beträffar så kan vi svenskar känna oss stolta. Han har nämligen fått den viktiga rollen i filmen som uppfinnare till det så kallade Downsizing fenomenet som det kallas när man krymper människor till Nils Karlsson Pyssling storlek. Lassgård får till och med äran att medverka i filmens allra första scen där man får se hur han testar krympningstekniken på labbråttor. Han får även en ett par eller tre viktiga scener under resans gång. Någon norska har han dock inte direkt övat in. Jag vet ej om jag missade att han skulle föreställa en svensk forskare. Men hans karaktärs namn tyder i alla fall på att karaktären är norrman.

Filmens story om att krympa människor kan kanske låta som ett tema som passar bättre för en Disneyfilm. Men faktiskt så funkar historien även för en vuxen publik. Det blir många skruvade och humoristiska situationer. Men det finns mycket allvar också i filosoferandet kring vår planets undergång och hur vi ska lösa denna problematik med överkonsumerande, miljöförstöring och annat som mänskligheten orsakar. Det är ett ständigt aktuellt ämne med de rådande klimatförändringarna och allt tätare miljökatastroferna. Samtidigt så spekuleras det även i huruvida pysslingar ska få ha lika värde, med rösträtt osv. Men djupare än så går inte filosoferandet. Det känns som att dessa djupa ämnen bara snuddas vid till förmån för att filmen ska få en mer humoristisk jargong. Därmed kan jag inte ge filmen så högt betyg som jag hade hoppats på.

Men om man ser filmen som en lättsam film som snuddar vid stora politiska frågor kring klimathoten så är filmen ingen besvikelse. Det är inte enbart en film man ska välja att se pga Rolf Lassgårds medverkan. Även Matt Damon, Kristen Wiig och Christoph Waltz levererar i sina roller. Men filmens största och oväntat lysande stjärna är skådespelerskan Hong Chau som skänker både hjärta och humor till filmen. Hon är pricken över i:et som filmen behöver.

Jag kan rekommendera filmen "Downsizing" som en underhållande dramakomedi som tar upp ett intressant ständigt aktuellt tema. Dessutom är de krympta människornas futuristiska värld en visuellt målande ingrediens som ger filmen ett vackert och originellt utseende. En trea av fem möjliga blir mitt slutgiltiga betyg till filmen "Downsizing".

https://www.discshop.se/filmer/dvd/downsizing/P156450

https://cdon.se/film/downsizing-42565221

DANSA FÖR OSS
AV MICHAEL NYQVIST

"Bara jag går ner på bryggan så börjar livet om igen."
Michael Nyqvist, juni 2011 i samtal med Carina Nunstedt. För magasinet Yourlife.

Med de orden lämnade Michael Nyqvist oss. Därmed saknar nu bioduken och teaterscenen en väldigt viktig och inspirerande man som hyste kärlek åt konstformen i såväl skrivandets konst som teaterns och filmens hantverk. Världen kommer att bli tom utan Michael Nyqvist. Det råder det ingen tvekan om. Jag personligen saknar honom redan och har nu till slut samlat styrka att läsa hans andra bok som blev hans sista. I första boken som hette "När barnen har lagt sig" skrev han om identitetskrisen och känslan av att inte veta vem man är då man fått reda på att man har okända föräldrar. I "Dansa för oss" som jag nu har läst så berättar Michael om sitt strävande efter att bli skådespelare och att kunna leva på skådespeleriet. Jag ska nu försöka att redogöra vad jag tyckte om hans bok även om det är svårt av sentimentala skäl för att han nu har lämnat oss och detta blev hans sista ord i litterär form. Men först lite i korta drag om handlingen.

Vi får följa med på en resa som börjar i barndomen på 60-talet, fortsätter via tonåren och tiden som vilsen teaterstudent till den internationellt firade skådespelare han är idag. Skådespelaren Michael Nyqvist delar med sig av roliga, rörande och ibland skakande scener ur sitt liv. Men också funderingar kring de livsval han gjort. En gripande historia som saknar både början och slut, och som lär oss något om vad det är att vara människa.

Boken "Dansa för oss" är som sagt Michael Nyqvists andra personliga leverans av en inblick i hans värld om hur han med dålig självkänsla lite ödmjukt söker sig till teaterscenen. Vi får följa de konstiga jobb han extraknäcker med, ta del av de konstiga råd han får av såväl personer på och utanför teaterscenen. Vad som inspirerat honom. I korta små anekdoter som inte alltid är i kronologisk ordning berättar han med en enkel och lättförståelig grammatik om sin resa mot sin dröm. Den var inte alltid så lätt och han var långt ifrån säker på sin talang. Inte ens då han fick Guldbaggar och fina ord ifrån de största personerna inom teater och film så trodde han att han var något utöver det vanliga. Det är den ödmjuka och osäkra Micke jag lärde att känna via den mediabild som getts. När man läser hans personliga ord så läggs pusselbitarna som bekräftar att den mediala bilden inte var helt fel.

Det var just en person med glädje och inspiration för sitt hantverk som kännetecknade Michael Nyqvist. Detta återger han på ett bra sätt i sin andra biografiska bok. Den är skriven i korta stycken så att man kan återknyta till det man hunnit läsa på en kort busstur nästa gång man lyfter upp boken för att läsa. Men varje stycke man läser i boken kräver lite eftertanke för att återknyta till det som komma skall. Jag läste därmed igenom dessa stycken med förhoppningen om att få en massa inside information om de stora Hollywoodproduktioner han i slutet av sitt liv medverkade i. Men Michael Nyqvist som inte vill vara bättre än någon annan var inte skrytsam på något vis. Därför snuddas bara dessa produktioner vid lite grann och själva skapandeprocessen och resan mellan dessa processer fick mer fokus. Därmed fick man inte veta så mycket om hur det var att arbeta med kända personer, hur det gick till osv. Filmerna "Så som i himmelen", "Grabben i graven bredvid" och hans senare Hollywoodproduktioner nämns inte alls. Och ibland nämns en och annan storfilm utan namn så att man själv ska få lista ut vilken film det kan röra sig om. De enda filmer som nämns med namn är "Män som hatar kvinnor" och "Mission: Impossible - Ghost Protocol". Och detta sker inte med detaljer direkt. När det kommer till "Män som hatar kvinnor" så nämns mest osäkerheten kring presskonferensen då skådisarna i filmen ska tillkännages. Och när det kommer till "Mission: Impossible" så nämns inte ens Tom Cruise. Istället få vi ta del av en liten anekdot om regissören Brad Bird och dennes dramaövning som skulle få skådisarna att komma in i sina roller. Micke misslyckades totalt med den övningen och återgav detta nederlag i boken. Men rollen bestod ändå även om den till Mickes förtret blev ganska nedklippt.

Med en spännande inledning beskriver Michael hur han smugit sig in i biomörkret för att se sin första Hollywood film på bio. Han vill inte synas och när rollen är nerklippt så vill han helst försvinna ut innan någon märker att han är där. Detta första inledande kapitel satte sin prägel och jag blev nyfiken på att läsa vidare. Det känns lite som att det här kanske var en bok som var menad som ett mellanspel. Att det i en tredje bok skulle komma mer detaljer kring möten med kända personer eller så ville inte Micke skryta om sådant. Efter vad som sagts så hade han ett påbörjat väldigt ofärdigt manus till en kommande bok. Han hade även planer på att skriva filmmanus och barnböcker. Så han hade mycket väl kunna bli lika känd som författaren Michael Nyqvist som skådespelaren.

Nu blev det inte så, men jag är ändå nöjd med det vi fick. En spännande resa in i Mickes kreativa och konstnärligt tänkande hjärna. Han var ödmjuk och fin. Det är så jag kommer att minnas honom. Jag kan rekommendera boken "Dansa för oss" om man vill ta del av hans resa och har intresse för det kulturella skapandets konst. Eller om man rent av är nyfiken på en gripande berättelse om en person som trots osäkerhet på sin egen förmåga tog sig dit han ville. En stjärna på filmstjärnehimlen är nu utsläckt och det märks verkligen med den tomhet Micke lämnat efter sig i såväl Hollywood som i Sverige. En fyra av fem möjliga får boken "Dansa för oss" av mig i betyg.

TED - FÖR KÄRLEKENS SKULL

Bioåret 2018 har jag inlett med den av mig väldigt efterlängtade filmen "Ted - För Kärlekens Skull" som är en film om den svenska väldigt framgångsrika popstjärnan Ted Gärdestads liv. Om filmen levde upp till min förväntningar ska jag berätta i den recension Men först lite om handlingen.

Ted Gärdestads makalösa genombrott saknar motstycke i svensk pophistoria. I början av 70-talet greps Sverige av total Ted-feber och hela landet fascinerades av hans glädje, energi, talang och fantastiska låtar. Över en natt blev han Sveriges första riktiga tonårsidol. Filmen är en berättelse om en av vår tids största kompositörer, hans orubbliga relation till brodern Kenneth, till musiken och till livet. Teds livsöde kom att beröra en hel nation. Hans musik har på många sätt definierat svensk pop, med texter av brodern Kenneth, fyllda med liv, kärlek, smärta och hopp.

Filmen är en mycket kärleksfull hyllning till Ted Gärdestad som till största del fokuserar på den gladare delen av hans liv om hur framgångssagan började. Det fokuseras en del på den sorgliga delen av Teds liv med hans sjukdom och sådant. Men till filmens stora fördel får inte det tragiska slutet som Ted mötte så jättestort fokus. Istället får vi bevittna en vacker film om kärleken mellan Ted och hans bror Kenneth och hur de skapade musik tillsammans för att sedan nå framgång. Filmen är också en intressant tidsskildring över hur 70-talet var i Sverige. Tidsandan har verkligen på ett effektivt sätt återskapats med kläder och peruker. Kul är det dessutom att man får ta del av många andra artister ifrån denna tidsepok som korsat Ted Gärdestads resa eller haft samarbeten med honom. Bla Abba, Povel Ramel, Björn Borg och andra celebriteter dyker upp under filmens gång castade med bra skådespelare.

Adam Pålsson levererar verkligen i huvudrollen både sångmässigt och i gestaltandet av karaktären. Det är ingen liten utmaning han har fått att tackla rollen som Sveriges genom tiderna största popikon. Men det gör han verkligen med värme och kärlek för sin karaktär. Han borde få en Guldbagge för sin prestation. Bra är även Peter Viitanen som hans bror Kenneth Gärdestad. Det är bröderna Gärdestads relation och skapande av musik tillsammans som är det intressantaste med filmen och den relationen gestaltar Adam och Peter väldigt bra.

Det finns knappt något negativt att säga om denna ljuvliga filmatisering av Ted Gärdestads liv. Den har hjärtat på rätta stället och man rycks genast med i den intressanta och fina historien om hans liv. Vad som är veklighet och fiktion känns oviktigt. Det räcker gott och väl men att filmen är en fin hyllning till Ted och all den fina musik han givit oss under sitt korta liv. Dessutom gör filmen att man blir mer nyfiken på Ted Gärdestad och vem han var och vill ta reda på med mer. Det är precis den effekt jag tycker att biografier om kända personer ska ha. En stark fyra av fem möjliga får filmen "Ted- För Kärlekens Skull" av mig i betyg.

https://www.discshop.se/filmer/dvd/ted_for_karlekens_skull/P156164

https://cdon.se/film/ted-for-karlekens-skull-42620662