AVENGERS: ENDGAME

Filmen "Avengers: Endgame har äntligen haft premiär. I den föregående filmen "Avangers: Infinity War" så avslutades det med en rejäl cliffhanger så att väntan på fortsättningen blev olidlig. Nu har jag sett filmen och ska med denna filmrecension berätta vad jag tyckte. Men först lite om handlingen.

Efter de katastrofala händelserna, som startades av Thanos, och vilka raderade halva universum och splittrade The Avengers tvingas de återstående medlemmarna i Avengers ta upp en sista kamp.

När Avengers franchisen avslutas så slås det verkligen på den stora trumman. Det laddas upp inför en supermäktig slutstrid. Filmen är tre timmar lång men de timmarna går snabbt eftersom det är spänning ifrån första minut till slutet av filmen. Det är många karaktärer att hålla reda på. Men det tas tid att berätta alla karaktärernas historier och de får alla tillräckligt med utrymme. "Avengers: Endgame" är en av Marvels hittills mörkaste och mest känslomässigt laddade filmer, men mörkret balanseras upp väldigt effektivt med hel del humor. Den humorn står till mestadels karaktären Thor för. Det var mycket underhållande att se honom nersupen med en begynnande ölmage efter nederlaget i den strid som avslutade förra filmen. En fetlagd Thor var verkligen inget man hade trott att man skulle få uppleva.

Förövrigt oroade jag mig lite innan jag hade sett filmen över de tidresor som jag antog att skulle avgöra många av karaktärernas öde. Att tidresorna skulle göra handlingen svår att hänga med i. Men så var inte fallet. Den delen flöt på bra och inbjöd till en hel del kul humor och referenser till andra filmer på temat tidsresor.

Man fick verkligen det man förväntade sig och lite till i den här mäktiga finalen av en franchise som har pågått i 11 år sedan den först började med filmen "Iron Man". Det blir så att håren reser sig i den mäktiga slutstriden då alla hjältarna förenas.

Det finns verkligen inget negativt att säga om filmen "Avengers: Endgame". Man bjuds på en mäktig, storslagen och värdig avslutning som knyter ihop de eventuella lösa trådar som har funnits. Filmen kan med andra ord starkt rekommenderas. En stark fyra på gränsen till en femma är mitt betyg till "Avengers: Endgame".

https://www.discshop.se/filmer/dvd/avengers_endgame/P163671

https://cdon.se/film/avengers-endgame-47496385

HELLBOY

Superhjältekaraktären Hellboy har fått en ny reboot. Jag fattade först inte att det rörde sig om en biofilm. Jag hade mer trott att det var en Netflix produktion eftersom en stjärna ifrån Netflix tv-serien "Stranger Things" gör titelrollen. Men så var inte fallet. Så det blev ett biobesök och nu ska jag berätta vad jag tyckte om filmen. Men först lite om handlingen.

Den demoniska antihjälten Hellboy (David Harbour) åker till den engelska landsbygden för att bekämpa en trio av rasande jättar. Snart kommer han i kontakt med Nimue (Milla Jovovich), The Blood Queen, en återuppstånden häxa som törstar att hämnas ett förgånget förräderi. I en kamp mellan det övernaturliga och mänskliga, är Hellboy fast besluten att stoppa Nimue och rädda världen från undergång.

En reboot? Behövs en sådan. Jag blev förvånad eftersom jag tyckte att de första filmerna var bra. Men filmen är faktiskt visuellt vacker när man tas till de mörka och demoniska världarna där Hellboy kämpar emot sina fiender. Det finns många influenser ifrån sagor som "King Arthur" och "Alice in Wonderland". Även verklighetsanknytning finns det till historiska händelser såväl som andra världskriget och historiska personer som Rasputin. Hellboy föddes till Jorden just under den rådande ondskan när tyskarna höll på att förlora andra världskriget. Historien är ungefär densamma som i de gamla filmerna. Hellboy är den goda demonen som är son till djävulen och han gör allt för att motstå frestelsen när de mörka krafterna lockar honom. Ger han efter för sina frestelser så skulle det innebära jordens undergång. Hans hot denna gång är den återuppståndna häxan Nimue briljant spelad av "Resident Evil" skådisen Milla Jovovich. Han har till sin hjälpt två sidekicks med övernaturliga förmågor som hjälper honom i kampen.

Jag tycker att det här var en underhållande film. David Harbour passar i rollen och skänker en lagom mängd humor i balans till filmens mörker. Från början ser man honom som en försupen hjälte som ibland bekräftar sitt ego genom att fightas i ringen. Men under filmens gång utvecklas han och förstår vilken betydelse hans krafter har för planetens framtid.

Jag kan rekommendera filmen "Hellboy" som en underhållande superhjältefilm och en bra reboot där man kan bli både road och få njuta av vackert visuella världar. Samt så gillade jag referenserna ifrån litteratur och historia. En trea av fem möjliga är mitt betyg till filmen "Hellboy".

https://www.discshop.se/filmer/dvd/hellboy_2019/P163494

https://cdon.se/film/hellboy-46605838

SHAZAM!

DC Comics har inte levt på den ljusa sidan vad gäller filmatiseringar av sina serier. En och annan bra lyckad film har det blivit. Superman filmen "Man of Steel" har levererat. Likaså "Wonder Woman" och "Aquaman". Men annars har det varit mörka humorbefriade filmer. Men nu har filmen "Shazam!" kommit i regi av svensken David F. Sandberg. Valet av regissör är onekligen intressant för att David F. Sanberg tidigare bara har gjort skräckfilmer. Vad jag tyckte ska nu berätta efter som jag har sett filmen. Men först lite om handlingen.

Alla har en superhjälte inom sig – ibland krävs det bara lite magi för att locka fram den. Genom att säga “shazam” förvandlas 14-årige fosterhemskillen Billy Batson (Asher Angel) till den vuxna och rippade superhjälten Shazam (Zachary Levi). Med sina nyvunna krafter gör Billy precis vad varje tonåring skulle göra – har kul med dem! Kan han flyga? Har han röntgensyn? Kan han skjuta blixtar med händerna? Kan han skippa samhällsprovet? Med ett barns oräddhet ger sig Shazam ut för att testa sina krafter men måste snabbt lära sig hantera dem för att stoppa den ondskefulla Dr. Thaddeus Sivana (Mark Strong).

Humor visade sig vara ett vinnande koncept. Filmen "Shazam!" påminner mer om en lättsinnig Marvel film vilket är mycket positivt. Humorn befinner sig mest ovanför bältet till skllnad ifrån exempelvis "Deadpool" filmerna som är väldigt lyckade humorfilmer under Marvels logo. Eftersom huvudkaraktären är ett barn som får en vuxen superhjältekropp så hamnar humorn lite på den nivå utan att för den sakens skull bli tråkig. Den blir snarare nördig med superhjältereferenser. Och då är det givetvis bara sådana referenser ifrån DC Comics produktioner. Superman, Batman och Aquaman är med andra ord några av de karaktärer det skämtas brett om. Förövrigt är det en fin historia om utanförskap och om att agera rätt om man uppnår sina drömmar och får mäktiga superkrafter.,Det är alltså en kaxig superhjälte vi får möta som får tas ner på Jorden lite då han till en början får för mycket hybris av sitt nya alter-ego."Shazam får alltså välja att stötta de som står honom nära istället för att nära sitt ego genom att ta selfies med människor på stan osv. När ett hot av en superskurk dyker upp så är det slut på leken. Men filmen blir samtidigt en fin samhällssatir då "Shazam!" först visar upp sina superhjältekrafter i social media. När han sedan kommer ner på gjorden så blir det en ganska lagom mörk historia som balanserar upp humorn och håller en bra ton under hela filmens speltid.

Zachary Levi och Freddy Freeman är de av filmens skådisar som briljerar mest. Att följa deras lilla duo är det som ger upphov till filmens största höjdpunkter. Bland annat när Freddy Freeman ska lära kompisen som blivit Shazam att använda sina nya krafter. Men även Mark Strong som filmens skurk levererar och ger lite mörker åt filmens annars väldigt glada stämning. Kul är det även att regissören David F. Sandbergs fru Lotta Lotsen dyker upp i en liten roll ganska tidigt in i filmen.

Jag kan starkt rekommendera filmen "Shazam!" som är frisk fläkt i supehjältegenren. Den levererar mycket humor men utan att för den sakens skull bli tramsig och David F. Sandberg visar att han har talang för andra genrer än skräck. En fyra av fem möjliga är mitt betyg till filmen "Shazam!".

https://www.discshop.se/filmer/dvd/shazam/P163287

https://cdon.se/film/shazam-36779534

PET SEMATARY

En trailer som tydde på en oacceptabel twist förminskade hypen kring den kommande nyfilmatiseringen av Stephen Kings kultförklarade roman "Pet Sematary" eller "Jurtjyrkogården" som vi svenskar känner till filmen och boken mer som. Nu har det nya försöket att göra film av romanen gått på bio och jag har varit och sett filmen. Jag ska därmed nu säga vad jag tycke med denna recension. Men först lite om filmens handling.

Efter att ha flyttat från Boston till Maines landsort med sin fru Rachel (Amy Seimetz) och deras två barn, hittar Dr. Louis Creed (Jason Clarke) en mystisk djurkyrkogård, gömd långt inne i skogen nära familjens nya hem. När en ofattbar tragedi inträffar, vänder sig Louis i sin förtvivlan till sin ovanlige granne, Jud Crandall (John Lithgow), och sätter därmed igång en livsfarlig kedjereaktion som släpper en oändlig ondska fri, med fruktansvärda konsekvenser.

För att förbereda mig inför denna nya filmatiseringen av Stephen Kings skräckfyllda historia så såg jag om originalet ifrån 1989 och jag läste om romanen ifrån 1983. Detta för att kunna analysera vad som kunde göras om och göras rätt. I den första filmatiseringen fanns en del minnesvärda scener som tex Rachels läskiga syster Zelda och det snälla spöket Victor Pascow som jag vid på tok för ung ålder inte förstod att var ett snällt spöke. När jag inte hade läst boken så tyckte jag att det var en allmänt läskig film. Allt förändrades när boken var läst en andra gång. Då började jag att lägga märke till detaljer som var fel. Små händelser som hoppades över. Skeenden som kastades om och gjorde helheten till en ofullständig Stephen King historia. Det är just de små detaljerna, miljöerna och hur karaktärerna målas upp som ger Stephen King hans signum. Familjen som det handlar om flyr bort ifrån något för att möta något värre. Att mista familjemedlemmar är det värsta som kan hända är den grundläggande skräck som skildras. Och borta i skogen bakom huset finns en kyrkogård byggd av indianer som lurar på en förbannelse. Förbannelsen drivs av en demon eller ett skogsväsen som heter Wendigo. Detta får man små hintar om i filmen ifrån 1989. Men inte tillräckligt tycker jag.

Och i nyversionen så får de med fragment av det läskiga. Rachels syster ser mycket läskig ut. Victor Pascow är med och blöder mer än förra gången. Wendigo får man till och med se en bild på. Men den där demonens förflutna fördjupas det inte mycket i. Den största radikala förändringen som har gjorts är att den äldre dottern Ellie blir överkörd istället för 5-åringen Gage. Det är en stor oförlåtlig twist som man var tvungen att köpa och historien påverkades mycket av detta. Det känns som att historien rusar på för snabbt utan att våga stanna upp och förklara varför karaktärerna gör som de gör. En del annat ifrån boken som inte kom med förra gången finns med. Men när det börjar närma sig slutet av filmen så blir handlingen mer dum och komisk än skrämmande. När man lämnar biosalongen så sitter man som ett frågetecken och har frågor obesvarade.

Filmen "Pet Sematary" kan rekommenderas om man är sugen på en skräckis som inte bokstavligt följer sin litterära förlaga och är sämre än sin första filmatisering. Men läskigt blir det då och då. Själva kyrkgården och dess miljö är i alla fall kusligt skildrad och skådisarna gör det bästa de kan av sina ytligt skildrade roller. En trea av fem möjliga är mitt betyg till filmen "Pet Sematary".

https://www.discshop.se/filmer/dvd/jurtjyrkogarden_2019/P163458

https://cdon.se/film/jurtjyrkogarden-2019-46605845