retard-messiah

Alla inlägg under januari 2019

Av Paul Karlsson - Torsdag 31 jan 20:14

 

BRITT-MARIE VAR HÄR


Nu har jag varit och sett filmen "Britt-Marie var här" som är en filmatisering av "En Man som heter Ove-författaren Fredrik Backmans roman. Jag ska nu med denna recension tala om vad jag tyckte. Men först lite om filmens handling.


Britt-Marie (Pernilla August) är inte alls någon ordningsfascist. Det är bara det att smuts och oorganiserade besticklådor får henne att skrika på insidan. När hon lämnar sin man (Peter Haber) efter 40 års äktenskap och ett liv som hemmafru, tvingas hon göra upp med sig själv och möta omvärlden. Hon hamnar i Borg, en liten håla där allt är nedlagt förutom den ölstinkande pizzerian och det lokala fotbollslaget. Britt-Marie tar över som tränare för byns ungdomslag, trots att hon avskyr fotboll. Men snart väcks hennes drömmar och med dem en undangömd framtidstro. Kanske finns det en andra chans i livet, kanske är det aldrig för sent att börja leva.


Till mångt och mycket är filmen "Britt-Marie var här" lik filmen "En man som heter Ove". Skillnaden är att huvudkaraktären denna gång är en kvinna och att hon genomgår en livskris, men ändå ser en möjlighet till lycka genom att göra förändringar i sitt liv. Ove i "En man som heter Ove" var mer bitter och hade gett upp innan ljuspunkter utifrån dök upp i hans liv. Men annars är likheterna väldigt påtagliga. Men riktigt lika bra som "En man som heter Ove" blir aldrig filmen. Det är en väldigt fin historia och Pernilla August gör huvudrollen mycket bra. Särskilt i scenerna där hon agerar emot barnen som hennes karaktär är fritidsledare till. Men storyn känns lite tunn och det händer inte jättemycket under filmens gång. Jag har inte läst boken så att jag kan jämföra filmatiseringen med den. Men det känns som att en hel del viktiga element ifrån boken har uteblivit. Över lag är det
dock en väldigt charmig film med fint budskap om att det inte är för sent att lämna vardagstristessen och söka lyckan genom att förändra sitt liv.


Sammanfattnings så är filmen "Britt-Marie var här" en väldigt varm och fin film med hjärtat på rätta stället, men den hade förtjänat ett lite bättre manus. Pernilla Augusts porträtterande av titelkaraktären gör hon mycket bra vilket lyfter filmen. En stark trea av fem möjliga är mitt betyg till filmen.

 

 

 


https://www.discshop.se/filmer/dvd/britt_marie_var_har/P162477


https://cdon.se/film/britt-marie-var-har-46605812

ANNONS
Av Paul Karlsson - Lördag 19 jan 05:20

 

GLASS


M. Night Shyamalan är en regissör som slog igenom med skräckfilmen "The Sixth Sense" och efter det har många ansett att han inte lyckats leverera någon lika bra film. Det enda som genomgående har funnits i hans filmer är en twist i slutet som har förändrat hela filmens handling. Men några likadana mästerverk anser inte den breda skaran av biopubliken att M. Night Shyamalan har lyckats leverera. Jag delar inte riktigt deras uppfattning. Men regissörens förra film "Split" blev en succé och när det gick upp för biopubliken att den var en uppföljare på regissörens andra film "Unbreakable" så blev hypen stor då det sedan avslöjades att en tredje avslutande trilogifilm skulle göras.Den filmen fick sedan namnet "Glass" och jag har nu varit och sett just den filmen. Så nu ska jag med denna recension berätta vad jag tyckte. Men först lite om filmens handling.


"Glass" tar vid där "Split" slutade och David Dunn (Bruce Willis) jagar nu Kevin Wendell Crumbs (James McAvoy) övernaturliga alter ego The Beast i en allt intensivare jakt. I skuggorna väntar Elijah Price (Samuel L. Jackson), som sitter inne med avgörande hemligheter rörande de bägge männen.


M. Night Shyamalan är en något missförstådd regissör. Enligt egen utsago så ser han film som ett konstverk. En tavla anpassar man efter betraktarens öga. Så ser han även på¨film. Han känner sig inte bekväm med att göra kommersiella filmer som söker vinning genom spektakulära effekter och mycket action. Det visar sig i ett ganska långsamt karaktärsdrivet filmberättande som är hans unika stil. Sedan brukar han även krydda med en oväntad twist i slutet. Många har ansett hans filmer som enformiga och för lika varandra. Jag personligen gillar hans unika stil. M. Night Shyamalan blev ett känt namn med filmen "The Sixth Sense" med Bruce Willis i huvudrollen. Succén följdes sedan upp med filmen "Unbreakable" som fick ett blandat mottagande. Själv förstod jag inte filmens fulla potential då, Men efter att ha sett "Split" och nåtts av nyheten att den filmen var en fortsättning som byggde vidare på en trilogi så såg jag om "Unbreakable" och tycke att den var jättebra och före sin tid. Innan Marvel drog igång sin kassako med de filmatiseringar av de superhjälte filmer som finns idag så granskade M. Night Shyamalan den världen ur ett annat perspektiv där de vanliga människor som inspirerat till superhjältar i serietidningarnas värld utforskas. Det gjorde han med den motvillige hjälten David Dunn och hans nemesis Elijah Price som led av benskörhet och ville finna sin plats i världen genom att hoppas på att även han hade någon form av krafter.


Elijah får rätt i "Unbrekable" men spärras in på mentalsjukhus. Medan David Dunn får leva med de kunskaper han fått. I "Split" får vi följa Kevin Wendell Crumbs som har 23 olika personligheter plus en med oövervinnerliga superkrafter. Den sistnämnda personligheten kallas för The Beast och släpps lös. Precis därefter tar storyn i filmen "Glass" vid. Efter en strid infångas både David Dunn och Kevin Wendell Crumbs för att placeras på samma mentalsjukhus som Elijah Price. En plats som riktar in sig på patienter som tror sig vara superhjältar.


Jag tycker att M. Night Shyamalan väver ihop historien mycket bra.detta gör han med återblickar ifrån de båda föregående filmerna kombinerat med nutidens händelser.Summan blir en blandning av filmen "Gökboet" och superhjältefilm. Det finns en twist kring hur karaktärernas öden sammanflätas.Och filmen blir lite av en mörk satir över de superhjältefilmer som kommit på senare år. Skådespelarna är så begåvade och samspelta.Inte minst James McAvoy som får utmaningen att spela en massa personligheter i en och samma karaktär vilket är väldigt underhållande att bevittna. Och att se Samuel L. Jacksons och Bruce Willis karaktärer integrera med med McAvoys karaktär blir spännande. Kul är det dessutom att få se "American Horror Story" stjärnan Sarah Paulson som deras psykolog på mentalsjukhuset och Anya Taylor-Joy som återkommer i sin roll ifrån "Split" är också en underbar beståndsdel av filmen.


Jag kan starkt rekommendera filmen "Glass" till de som gillade filmerna "Unbreakable" och "Split". Filmen har nämligen samma ton och levererar en värdig avslutning på trilogin. Att det är karaktärerna som är viktiga för en historia visar M. Night Shyamalan verkligen att han tycker eftersom karaktärerna gör den här filmen. Så vill du se en annorlunda och mörk superhjälteliknande film med långsamt berättande i kontrats till andra filmer i samma genre så tycker jag du ska bege dig till närmsta biosalong. En stark fyra av fem möjliga får filmen "Glass" av mig i betyg.

 

 

 


https://www.discshop.se/filmer/dvd/glass/P162368


https://cdon.se/film/glass-45091779

ANNONS
Av Paul Karlsson - Onsdag 9 jan 22:32

PET SEMATARY
AV STEPHEN KING


En ny filmatisering av Stephen Kings klassiska skräckroman "Pet Sematary" ifrån början 80-talet nalkas. Om en sådan behövs eftersom den första filmatiseringen var så bra är något jag ville ta reda på genom att läsa om romanen och samtidigt friska upp minnet lite. Det har jag under en period nu gjort och ska med denna bokrecension redogöra den saken. Men först lite om bokens handling.


Läkaren Louis Creed flyttar med sin familj till den lilla staden Ludlow i Maine. Det nya huset är fantastiskt; naturen är underbar och grannarna vänliga. Men i utkanten av idyllen lurar farorna. Det är något mystiskt med den gamla djurkyrkogården där traktens barn begraver sina husdjur. Bortom den ligger också en annan begravningsplats på marker där uråldriga förbannelser slumrar. När familjens katt återuppstår efter att ha blivit överkörd förstår Louis att mäktiga krafter satts i rörelse. Till det yttre är katten densamma, men något är ändå kusligt annorlunda. En stor tragedi inträffar, och familjen får ångra att de kallat på de döda.


"Pet Sematary" är inte en av de kopiöst tjocka och tusensidiga romanerna som Stephen King är känd för. Därmed går handlingen framåt något snabbare än vanligtvis i den här romanen. Stephen King visar i vanlig ordning sin kärlek för karaktärer och de får djupa presentationer där det blir många glimtar tillbaka i deras förflutna. Det finner jag positivt. För ska man kunna bli skrämd i en skräckroman som är det bra om man tycker om karaktärerna, får sympati för dem och bryr sig om hur det går för dem. Men det blir inga för utmålade karaktärsbeskrivningar. King balanserar det bra den här gången sätter fart på storyn ganska snabbt. Det dröjer bara kanske 90 sidor innan familjens katt blir överkörd och begravd på platsen bortom djurkyrkogården. Sedan rullar det på med de skräckelement som för historien framåt och detta varvas med inblickar i karaktärernas vardagsliv.


Man känner igen mycket likheter med den i nuläget enda släppta filmatiseringen och det är faktiskt väldigt lite som skiljer sig ifrån romanen jämfört med den filmatiseringen. Det som är det mest minnesvärda ifrån romanen är hur målande Stephen King beskriver färden till micmacindianernas uråldriga begravningsplats. På ett målande sätt beskrivs miljön och hur den kraft som platsen besitter påverkar människorna som känner till den. Det känns verkligen som att man är där när man läser boken. Det beskrivs mer detaljerat än vad man fick uppleva i filmen om förbannelsen som vilar över begravningsplatsen och att det är en kannibalisk demon med namnet Wendigo som styr över platsen och även besitter de som begravs på platsen. Den historien om demonen är något jag hoppas på att de lyfter fram mer den kommande filmatiseringen av "Pet Sematary".


Det finns absolut inget att klaga på med andra ord. Boken är lite mer utmålad än den första filmatiseringen och det finns en och annan karaktär som får mer utrymme i boken än i filmen. Det genomgående temat i boken är hur vi människor hanterar döden och att döden ibland kan vara att föredra. Samt att de enkla lösningarna på problem inte kanske alltid är de bästa genom flykt. Det är svårt att säga när jag ännu har läst ganska få av Stephen Kings böcker. Men jag tror att den här boken kommer att bli förevigad som en av mina favorit Stephen King romaner. En femma av fem möjliga får boken "Pet Sematary" av mig i betyg.

 

 

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Omröstning

Vann rätt låt i Melodifestivalen 2012?
 JA
 NEJ

Kalender

Ti On To Fr
 
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Januari 2019 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ retard-messiah med Blogkeen
Följ retard-messiah med Bloglovin'

GÄSTBOK


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se