retard-messiah

Direktlänk till inlägg 26 april 2018

FILMRECENSION: AVENGERS: INFINITY WAR

Av Paul Karlsson - 26 april 2018 15:54


  AVENGERS: INFINITY WAR


Fansen har blivit ombedda att inte avslöja något om filmens handling för de som inte hunnit se filmen. Detta kan vara klokt eftersom filmen trots att den inte är en ny "Star Wars" film har varit mycket hemlighetsstämplad. Inte ens de medverkande skådisarna som arbetat under sekretess med filmen visste fullt ut förrän filmen var klar åt vilken riktning handlingen skulle leda. Därmed innehöll filmen många spoilers och oväntade överraskningar. Jag har varit och sett Marvels efterlängtade storfilm "Avengers: Infinity War" och ska nu berätta utan att spoila för mycket av handlingen vad jag tyckte. Men först ska jag lite kort berätta det jag vågar om filmens handling.


Trots alla tidigare konflikter och meningsskiljaktigheter tvingas The Avengers enas och bilda en allians med många av superhjältarna från de tidigare filmerna. Anledningen till den gigantiska mobiliseringen är den mäktiga titanen Thanos (Josh Brolin), som är ute efter de sex evighetssternarna. Han och hans följe hotar bokstavligen hela universum och har genom sina förödande attacker under jakten på stenarna redan utplånat både stora samhällen och superhjältar. Genom att bli herre över alla stenarna blir han härskare över universums öde och detta måste till varje pris stoppas.


Filmen "Avengers: Infinity War" är rena domedagsprofetian som nu har blivit personifierad med namnet "Thanos" briljant spelad av Josh Brolin som gör honom till en färgstark skurk. Han får nyanser som gör att man känner lite för honom. Han är hård på ytan. Men det finns känslor djupt på insidan innanför det hårda skalet. När dessa känslor tvingas att komma upp på ytan så är han mer än ett föremål för ondska och ytterligare ett hot ifrån yttre rymden. För att avdramatisera det med spoilers så kan jag snabbt dra lite som inte avslöjar för mycket. Domedagen är som sagt nära. Det finns det om inte annat en karaktär i filmen som har kunnat förutspå. Men hopp finns och därav kämpar Avengers gänget på i vanlig ordning med de forna problem de haft i sin numera gigantiska ensemble i sin tunga ryggsäck. När hela universum står på spel så kan man räkna ut att många älskade karaktärer kommer att dö. Men frågan man ställer sig på förhand är hur mycket mörker och svärta Marvel vågar ha i en film för att inte göra samma snedsteg som konkurrenterna DC Comics och deras i andras ögon misslyckade filmer om exempelvis Superman och Batman. Hur mycket "Game of Thrones" likhet och slaktande av karaktärer det blir kommer inte jag att gå in på. Däremot ska jag nu säga vad jag tyckte om sammanflätandet av alla karaktärer och hur de fungerade ihop i en story som kunde ha fått många brister då så många karaktärer slåss om utrymmet.


Efter att jag hade sett klart filmen så stod jag och begrundade filmens affisch som innehöll inte mindre än 24 välkända karaktärer. På förhand kan man ju gissa på att visa storys glider undan till förmån för att allt ska hinnas med i en sådan mastodontproduktion. Men filmens 2 timmar och 29 minuter utnyttjades väl. Karaktärerna är sedan innan väletablerade i egna spin-off filmer och i filmer där de tidigare mötts. Därav kan det bara fokuseras på deras ibland komiska möten utan att karaktärerna behöver någon närmare presentation. Storyn berättas med en mörkare ton än väntat vilket överraskar och visar att Marvel faktiskt vågar tänka utanför boxen och ta lite risker. Men detta utesluter inte att en del humor också får plats då framför allt "Guardians of the Galaxy" karaktärerna för första gången sammanflätas med andra karaktärer. Det blir med andra ord en bra kontrast mellan humor och allvar i ett bra flöde. Mörkret finns där med det är inte kolsvart och deprimerande hela tiden.


Visuellt är det en vacker film där man får se fina galaktiska världar då det inte är på Jorden filmen utspelar sig. 3D effekterna ser också snygga ut och alla skådisar levererar sin del i kakan. Mest imponerande är Chris Hemsworth som Thor. Hans tidigare mer humoristiska karaktär har fått en allvarligare uppsyn nu när slutet är nära. Den humor han utstrålar är mörkare och karaktären får mer djup. Alla får med andra ord sitt utrymme i handlingen och många karaktärer har fördjupats.


Sammanfattningsvis så tycker jag att "Avengers: Infinity War" är riktigt bra. De farhågor jag hade om att filmen skulle vara en bristfällig ursäkt till att samla ihop favoritkaraktärerna ifrån föregående Marvelfilmer visade sig att inte vara befogade. Istället blev alla effektivt invävda i den välbalanserade handlingen. Det enda som finns att klaga på är det snurriga med tidsresandet som karaktären Doctor Strange får stå för. Den delen av handlingen kräver att man ser om filmen för att ta det till sig. Utan att säga för mycket så kan detta parti ha påverkan på kommande filmer. Jag kan starkt rekommendera filmen "Avengers: Infinity War" till de invanda fansen. De som inte sett de föregående filmerna i franchisen bör göra det för att kunna hänga med. En stark fyra på gränsen till femma är mitt betyg på filmen.

 

 

 

 

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Paul Karlsson - Lördag 19 jan 05:20

  GLASS   M. Night Shyamalan är en regissör som slog igenom med skräckfilmen "The Sixth Sense" och efter det har många ansett att han inte lyckats leverera någon lika bra film. Det enda som genomgående har funnits i hans filmer är en twist i ...

Av Paul Karlsson - Onsdag 9 jan 22:32


PET SEMATARY AV STEPHEN KING   En ny filmatisering av Stephen Kings klassiska skräckroman "Pet Sematary" ifrån början 80-talet nalkas. Om en sådan behövs eftersom den första filmatiseringen var så bra är något jag ville ta reda på genom att läsa ...

Av Paul Karlsson - 29 december 2018 21:46

  MARY POPPINS RETURNS   Nu har jag varit och sett filmen "Mary Poppins Returns" som är uppföljaren på filmklassikern "Mary Poppins" ifrån 1964 med Julie Andrews i huvudrollen. Jag ska därmed med denna filmrecension berätta vad jag tyckte. Me...

Av Paul Karlsson - 28 december 2018 11:05

  BUMBLEBEE   Nu har jag varit och sett "Transformers" prequelen "Bumblebee" och ska med denna recension tala om vad jag tyckte. Men först lite om filmens handling.   Året är 1987. Autoboten Bumblebee är på flykt och tar skydd på ett skro...

Av Paul Karlsson - 15 december 2018 07:43

  AQUAMAN   Så var det återigen dags för DC Comics att uppnå den eftertraktade succé som de så länge med avundsjukans ögon har velat uppnå då de bevittnat hur höga siffror konkurrenterna Marvels filmer har fått med hjälp av biobesökare världe...

Presentation

Fråga mig

4 besvarade frågor

Omröstning

Vann rätt låt i Melodifestivalen 2012?
 JA
 NEJ

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ retard-messiah med Blogkeen
Följ retard-messiah med Bloglovin'

GÄSTBOK


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se