THE HUNGER GAMES: THE BALLAD OF SONGBIRDS & SNAKES

Efter att i förberedande syfte ha läst Suzanne Collins prequel roman som utspelar sig före den populära “The Hunger Games” trilogin så har jag nu sett filmen “The Hunger Games: The Ballad of Songbirds & Snakes” med samma namn. Jag ska nu berätta om huruvida den förvaltade bokens grundmaterial bra. Men först lite om filmens handling.

Vi får följa Coriolanus Snow (Tom Blyth) vid 18 års ålder, flera år innan han skulle bli Panems tyranniska president. Coriolanus är stilig och charmig, och även om det är svåra tider för Snow-familjen, ser han en chans till en förändring när han väljs till mentor för de 10:e hungerspelen. Snabbt krossas hans glädje när han får i uppdrag att vara mentor för en flicka från fattiga distrikt 12. Men han tar sig an uppdraget att hjälpa distrikt 12-flickan Lucy Gray Baird (Rachel Zegler) och tiden får nu utvisa vilka konsekvenser detta får för Panems framtid.

Historien om godhjärtade antagonister som har ett öde att senare bli onda har vi sett förr. Anakin Skywalker väg till den mörka sidan i Star Wars-filmerna är ett sådant exempel. Med risk för att berätta ännu en förutsägbar historia kastar man sig in mer detaljerat i händelser som med andra ord redan har blivit avslöjade. Farhågan man då som tittare har på förhand är att det kommer att bli en blek favorit i repris. Anakins förvandling var förvisso mäktig i Star Wars galaxen, men resan dit var blek, tråkig och gjord med ett dåligt manus. Som tur är så förvaltar de Hungerspelstrilogin mer respektfullt. Coriolanus Snows öde har man nosat på både i författarinnan Suzanne Collins böcker och i filmerna. Dock inte så detaljerat. Man vet att han har en förkärlek för vita rosor. Man vet också att vissa besvikelser i ungdomen har plockat fram den ondska inom honom som vi senare fått lära känna. Samt har vi fått veta att hans släktnamn är viktigt för honom. De vita rosorna får en viktig roll i den nya filmen. Hans farmor har en rosenträdgård på taket i deras lägenhet. Där plockas bland annat en ros som han ger till Lucy Gray Baird vid deras första möte. Vi får även veta att Coriolanus vill leva upp till sin fars namn för att han skapade sig ett namn under kriget. Men det är först när han möter Lucy Gray Baird som allt tar sin början. Det är egentligen Rachel Zegler som blir den starkast lysande stjärnan i den här filmen då hon framställs som en kringresande countrystjärna som använder sig av sina sångfärdigheter för att få fördel i Hungerspelen.

I det stora hela är det vi får en dyster efterkrigshistoria där man inte kan lita på någon. Detta varvas med en fin och trovärdig kärlekshistoria. Samt får man bevittna en god mans bitterhet och ondska utvecklas. Det finns en vågmätare mellan ond och god som är farligt nära att tippa över. Vad som får vår huvudperson att välja fel väg är det som är det intressanta att bevittna ur ett psykologiskt perspektiv. Det som överraskande mest var hur mycket de vävt in musiken. Den hade förvisso en viktig roll i boken. Men det vi får är ett vackert soundtrack med Rachel Zeglers ljuva sångstämma. Att det skulle röra sig om countrymusik hade man kanske kunnat lista ut med tanke den miljö Lucy Gray lever i. Men fint låter det och valet av musikgenre passar utmärkt. Filmen “The Hunger Games: The Ballad of Songbirds & Snakes” förvaltar bokens innehåll bra. Den har samma ton och uppbyggnad som boken. Vissa händelser har den hoppat över, men i det stora hela liknar historien den man fick ta del av i romanen. Så där har regissören Francis Lawrence verkligen lyckats.

Tom Blyth (Coriolanus Snow) och Rachel Zegler är huvudrollsinnehavarna. Men det finns andra stjärnor som också lyser starkt. “Game of Thrones” skådisen Peter Dinklage som Dean Casca Highbottom är minnesvärd att se. Likaså Viola Davis som den ondskefulla spelledaren Dr. Volumnia Gaul får skina och gör en minst sagt färgstark gestaltning av den karaktären. Det finns inte mycket att klaga på i den här prequel historien. Man får det man förväntar sig och lite till. Så filmen “The Hunger Games: The Ballad of Songbirds & Snakes” kan starkt rekommenderas både till de mer hängivna “The Hunger Games” fansen som till nytillkomna tittare. Om det blir en fortsättning vet vi inte. Men om en sådan erbjuds senare i framtiden så skulle jag gärna få de luckor ifyllda som gör att det inte blir full pott i betyg. En stark fyra av fem möjliga är nämligen mitt betyg.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  BACK TO BLACK   Artisten och ikonen Amy Winehouse har nu fått sin historia berättad i filmen “Back To Black" som jag har var på bio och sett. Jag ska därmed berätta vad jag tyckte i denna recension. Men först lite om handlingen. Fil...

  GHOSTBUSTERS: FROZEN EMPIRE   Ghostbusters franchisen har efter framgången med den senaste delen “Ghostbusters: Afterlife” fått sin fortsättning med filmen “Ghosbusters: Frozen Empire”. Den filmen har jag varit och s...

  GODZILLA X KONG: THE NEW EMPIRE   MonsterVerse-franchisen om Godzilla och King Kong har nu fått sin fortsättning med filmen “Godzilla x Kong: The New Empire” som jag nu har varit sett på bio. Jag ska därmed berätta vad jag tyckt...

  MAY DECEMBER   Filmen “May December” som fick en Oscarsnominering i kategorin bästa originalmanus har jag nu varit och sett på bio. Jag ska därmed nu berätta med denna recension vad jag tyckte. Men först ska jag berätta lite om ...

  DEN SISTA RESAN   Radarparet Filip och Fredrik är högaktuella med en ny film som heter “Den Sista Resan”. Den filmen har jag varit och sett på bio och ska med denna recension berätta vad jag tyckte. Men först lite om handlingen....